För flera år sedan köpte jag ett tyg som jag tyckte var roligt. Det är ett medaljongmönster med döskallar i. Jag hittade det som en stuvbit, vilket begränsade vad jag kunde göra med det, och så blev det liggande. Men förra året kom jag igång med att göra det till en enkel klänning genom att kombinera det med en virkad topp jag köpte på rea. Jag blev dock inte riktigt nöjd, så jag gav upp och hängde undan klänningen i en garderob.
I år när jag tog fram den förstod jag inte riktigt vad det var som var så hemskt med den förra året. Jag kortade av axelbanden med lite drygt 5cm, och sydde ihop urringningen fram lite, och så gick den att bära, tyckte jag. Nu har jag haft den ett par gånger, både hemma hos vänner bara rent privat och när jag har varit ute på stan, och ingen har pekat och skrattat. Den är lite mer urringad än jag är van vid, men det funkar.
 |
| Tada! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar